Hjärnan kan inte höra ordet inte
Varje dag jag lever med mina döttrar ger mig små anekdoter att minnas.
Jag använder mig ofta av liknelser när jag pratar och för mig är tankens makt viktig. Som vi tänker så har livet en tendens att bli. När jag pratar med andra om tankens makt brukar jag säga att vår hjärna är smart men samtidigt "dum", för den kan inte höra ordet inte.
Vill jag till exempel vara glad...kan jag inte gå omkring och tänka "jag vill INTE vara ledsen..." För då hör hjärnan: "Jag VILL vara ledsen!" och jobbar allt vad den kan för att göra dig mera ledsen. Den är som anden i flaskan - Jag hör och lyder!
Igår när vi var ute på långpromenad kom vi till en uppförsbacke i skogen. Då sa min man till Lisa att de skulle tävla med mig om att komma först upp för backen. Jag hörde vad de sa och tänkte att jag skulle ge dem en match. Travade på och varje gång de kom närmare ökade jag farten. Väl uppe på toppen av krönet väntade jag in dem. Då sa Lisa att det inte var någon tävling.
Nej sa jag - det är ingen tävling!
Men DU vet ju hur hjärnan funkar, sa hon. Den kan ju inte höra ordet inte...
Så när du säger att det inte är nån tävling - så tror den att det är det!
Där fick jag...i alla fall en insikt om att hon lyssnar när jag pratar =)
I ljus och kärlek / Eva
Jag använder mig ofta av liknelser när jag pratar och för mig är tankens makt viktig. Som vi tänker så har livet en tendens att bli. När jag pratar med andra om tankens makt brukar jag säga att vår hjärna är smart men samtidigt "dum", för den kan inte höra ordet inte.
Vill jag till exempel vara glad...kan jag inte gå omkring och tänka "jag vill INTE vara ledsen..." För då hör hjärnan: "Jag VILL vara ledsen!" och jobbar allt vad den kan för att göra dig mera ledsen. Den är som anden i flaskan - Jag hör och lyder!
Igår när vi var ute på långpromenad kom vi till en uppförsbacke i skogen. Då sa min man till Lisa att de skulle tävla med mig om att komma först upp för backen. Jag hörde vad de sa och tänkte att jag skulle ge dem en match. Travade på och varje gång de kom närmare ökade jag farten. Väl uppe på toppen av krönet väntade jag in dem. Då sa Lisa att det inte var någon tävling.
Nej sa jag - det är ingen tävling!
Men DU vet ju hur hjärnan funkar, sa hon. Den kan ju inte höra ordet inte...
Så när du säger att det inte är nån tävling - så tror den att det är det!
Där fick jag...i alla fall en insikt om att hon lyssnar när jag pratar =)
I ljus och kärlek / Eva
Kommentarer
Trackback
